Vad händer i sommar...

Det har blivit väldigt lite hundträning det senaste halvåret för mig och Miranda. Andra saker har gått före och så måste det få bli ibland.

I sommar ska vi skott-träna för att försöka få till en platsliggning. Lyckas vi med det så blir det satsning inför nästa tävlingssäsong. Jag har skaffat en egen startpistol för att kunna lägga upp en bra träning. Vi kommer att få lägga ner en hel del jobb då intensiteten ökar hos Miranda för varje skott.


Ridhus large

Igår började vår träningsgrupp med lydnadsträning i ridhus igen. I år blir det i Nordvik, Noraström, vilket är ett dubbelt så stort ridhus som det vi tränade i ifjol. Här går det att träna långa inkallningar och framåtsändande om man vill det.

Miranda var extremt laddad så det gick väl sådär med precisionen. För långt fram under fria följet. Inkallning med ställande och krypet var mest positivt och så platsliggning förstås. Totalt fyra stycken under kvällen varav två med de andra hundarna. Gick utom synhåll och då fick hon leta upp sin boll i vanlig ordning. Det gick bra och jag hade en bra känsla inombords.

Vi fick lite problem med metallapporten. Hon har lite svårt för den och jag avvaktade för att hon skulle plocka upp den och då kom en osäkerhet hos Miranda som gjorde att hon grävde, gnagde och provade allt möjligt utom att plocka upp den med munnen. Vi får träna hemmavid tills vi kommer över tröskeln och hon fattar vad som gäller.

Övriga i gruppen; Torbjörn, Annika och Marie hade en bra träning med sina hundar också. Jag tror alla var nöjda med kvällen.

Avslutningsvis så bjöd Annika på supergoda lussebullar. Mums!

Brukslydnad och valptips

Igår var vi på klubben och tränade lydnad hela dagen. Trots regngrått väder så var vi ute i fyra pass och kämpade på. Annica och Gunno var engagerade instruktörer och vi var fem ekipage som fick en genomgång i alla brukslydnadsmoment. Praktiskt ägnade vi tid åt linförighet/fritt följ, inkallning, apportering och platsliggning. Jag hann även med lite kryp och framåtsändande. Momentträningen gick bra med Miranda.

Det som var mest givande med dagen var att Miranda skötte sig hur bra som helst bland okända tikar. Hon låste inte en enda gång fastän vi fick en liten påhälsning. Även inne i stugan struntade hon helt i hundarns runtomkring. Så nu har jag ett kvitto till på att det fungerar. Himla skönt!

Terven är verklgen en lämplig tävlingshund för bruks och annat så den som blir sugen tycker jag ska kolla in Kennel Turbulens som har en kull valpar nu. Läs mer på www.turbulens.se Miranda har sin mamma och släktingar hos Ingrid på Turbulens.

Svininfluensa

Jag har legat hela helgen i feber och snörvlat.
Förstår inte vad som hänt med min näsa? Hoppas det rättar till sig.



Nöff Nöff!


Ull-läger och annan träning

Vi har hela familjen varit på läger på Barnens Ö, Väddö. Det är Mirandas uppfödare Camilla Berg, Ullhedens Kennel, som varje år ordnar med ett läger. I år fanns det sök, spår och skydds att välja mellan. Camilla själv tog hand om en grupp med hundar/förare som har lite problem och den gruppen valde vi att vara med. Dessutom blev det en del spår under helgen för oss också.

Förväntningar
Jag har under det senaste året kännt en hel del frustration över att inte komma tillrätta med de problem vi har. Jag har inte lyckats med att få mig och Miranda lugn vid hundmöten vilket har gått så långt att jag inte längre tyckt att det varit roligt att vara med Miranda i sådana miljöer. Jag tycker att det ska vara roligt att vara med min hund och därför mått dåligt över situationen. Sista tiden har jag tänkt att nu får det vara nog! - antingen löser jag det här eller så slutar jag med hundträningen. Så gick tankarna innan vi for iväg på årets läger.

Uppvaknandet
Första dagen på lägret så berättade jag om problemen vi har och vi gick ut för att se vad som egentligen händer vid ett hundmöte när Miranda går i koppel och jag inte gör någonting. Istället för att gå igång och bli agressiv så spanade Miranda in hunden vi mötte men när vi kom riktigt nära så vek hon bort blicken och undvek konflikt. Jag fick än en gång se att Miranda inte har särskilt stora problem med andra hundar utan det är när jag blir spänd och nervös som jag talar om för Miranda att det är bäst vi passar oss för vi kan bli anfallna. Min hantering med kopplet har varit bedrövlig. Jag har använt kopplet som en gummisnodd som eldat på Miranda i tron att den hund vi möter måste vara väldigt farlig. Dessutom har jag stirrat på den mötande hunden för att se om den kommer att svara och ni kan ju förstå att det inte gör saken bättre.


Praktiska lärdomar
Egentligen så vet jag i teorin hur jag ska göra och hur jag ska tänka. Mitt problem är att jag inte kunnat känna på det viset och därför heller inte kunnat hantera min hund på ett bra sätt. Camilla har genom att passa på mig under några dagar "tvingat" mig att göra annorlunda och när jag ser hur Miranda beter sig så har jag blivit överbevisad om att hon är snäll med andra hundar. Jag har lärt mig ett sätt att hantera Miranda så att när hon vill engagera sig i något så kan jag bryta och hon tar kontakt med mig. Nu känns det betydligt bättre och nu ska jag hålla i den här känslan på hemmaplan också. Tack Camilla för hjälpen!

Bilder från lägret

Ullhedens Tinto, Tinos son, på den enda bilden som inte blev suddig. Vad ska Annica tycka?
Tinto är en trevlig kille - lika social och go som sin far.


Jag och Miranda fikar under lydnadsträningen.


Camilla tränar IPO.

Träningsgruppen i Höga Kusten
Vi har träffats i vår träningsgrupp också och tränat spår och sök. Vi avstår från söket och fick ett roligt spår istället där två katter följde med en bit och käkade av korven som spårläggaren la ut i början av spåret. Miranda klarade uppgiften ändå och fick träna på många vinklar i spåret.

Marie med Fanny och Gin, Annika med Gillis och Kicki med Ossy.
Tre supertrevliga träningskamrater som stöttar och uppmuntrar och så har vi himla roligt.

Rapportträning
Idag har vi varit i Väja och tränat rapport med en grupp förare och hundar från Bollsta, Remmarbäcken, Ö-vik och Hammarstrand. Totalt var det sju hundar med så det liknade en tävling säger de som tävlat förr. Träningen gick bra. Miranda höll ihop och sprang tre riktigt bra sträckor men på fjärde skicket så tror jag hon blev övertänd av att se många andra hundar skickas och då gick det inte alls. Framöver får vi tänka på att dämpa henne innan själva skicket och att ändå tydligare skapa en rutin så hon kommer i balans och kan koncentrera sig. Farten var det i alla fall inget fel på och hon skötte sig också helt ok på stationerna.

Umeåbesök
Till helgen kommer Anders, Susanne och Tim från Umeå och hälsar på och då blir det säkert lite hundträning också. Susanne har gjort flera fantastiska resultat i elitspår den här säsongen med sin Scott. Det finns mycket för oss att lära när det gäller hundträning av dessa duktiga hundmänniskor. Hoppas jag kan ge ett eller annat råd när det gäller barnuppfostran istället för med två pojkar så har man ju lite erfarenhet som man kan dela med sig av.


Skrivkramp

Det är väl bäst att jag skriver lite då på begäran - alla stora skribenter drabbas ju nu och då av skrivkramp =)

Det blir inget tävlande för oss i år. Vi slipar vidare på lydnaden och kommer att vara grymma nästa år istället. Då kommer också platsliggningen att fungera och specialen kommer att sitta för både spår och rapport. Jag skojar lite här för den som tycker att lite mer ödmjukhet vore på sin plats.

För att vara lite mer seriös så känner jag att jag måste lösa det här med Mirandas upphetsningen mot andra hundar. Det har blivit mycket bättre men jag är inte nöjd ännu. För att det ska vara riktigt roligt att träna och tävla så vill jag känna att vi är mer i balans och att jag har bättre koll och styrning även i miljöer där andra hundar vistas. För mig kommer momenten i andra hund just nu och vår "känsla" om ni förstår vad jag menar i första hand.

Vi ska på kennelläger första helgen i oktober och Mirandas uppfödare Camilla Berg ska försöka hjälpa mig att komma vidare med detta problem. Som sagt vi är på rätt väg men det är en bit kvar.

Sedan ska jag försöka ordna en egen startpitol så vi kan jobba med skottvana inför nästa säsong för när det gäller skotten så tror jag det kommer att handla om att just göra det till en vana.

Platsliggning fortsätter att gå bra på träning. Vi har utvecklat detta moment till att även innefatta uppletande. Låter säkert väldigt märkligt men det går ut på att jag lägger ut en tennisboll där jag står under momentet och när Miranda legat sin tid går jag tillbaka, sätter upp henne och kommenderar leta. Hon ligger lugnt och är väldigt fokuserad så det känns riktigt bra.

På onsdag blir det träning i Ö-vik på brukshundklubben och kanske det blir ett nytt inlägg här i bloggen med rapport från den träningen redan innan helgen nu när krampen gått över.

Ha det gott!


Läger i Myckelgensjö

Så har vi ännu ett år fått njuta av trevligt sällskap på årets rapportläger. Alla har fått sitt under veckan. Tony fick en laxtallrik serverad i vildmarksbadet, barnen har haft kul med kompisar och själv har jag fått göra det jag tycker är så himla skoj nämligen att träna hund. Finns det någon bättre hobby och avkoppling?

Miranda har sprungit bra på rapporten så nu är vi taggade att fortsätta att träna. Det blir först lite träning hemmavid och sedan hoppas jag kunna åka och träna med fler ekipage.

Lydnaden börjar kännas mer stabil även om jag skulle vilja ha ännu lite mer tempo och uthållighet. I platsliggningen jobbar vi med positiv förväntan och det börjar kännas tryggare. Vi har i alla fall hittat en metod som jag ska jobba vidare på stenhårt.

Fortsatt trevlig sommar!

Hundmöten med klicker

Vi tränar och ligger i fast jag har inte varit särskilt aktiv i min blogg. Ska försöka bli lite mer flitig på att rapportera hur det går för oss.

Jag har en del problem med andra hundar som jag nu jobbar på att försöka lösa. Miranda blir lätt osäker och går upp i stress vilket jag har svårt att hantera. Korrigeringar och starkt ledarskap kommer inte naturligt för mig utan jag blir stel, nervös och osäker vilket inte hjälper upp sitationen. Jag jobbar på att vara lugn och tydlig och har tagit in klickern i denna träning. Vid hundmöten klickas det och jag får Miranda att bryta sin fixering och istället söka min kontakt. När vi tagit oss förbi detta stadium så är det i regel inga problem sedan. Klickern gör mig konstigt nog mycket tryggare fast det bara är en liten plastlåda. Det är mycket psykologi inblandat när man jobbar med hundar.

När jag fått detta att fungera och vi kan röra oss mer ledigt runt andra hundar, särkilt viktigt att jag känner mig avspänd, så kommer vi att gå vidare och träna mer platsliggningar. Just nu sätter jag inte ihop det med platsliggning för jag tror att det är just andra hundar som är problemet.

Om någon läser detta och har haft liknande erfarenheter så får ni väldigt gärna dela med er av hur ni jobbat med era hundar.

Annars så är det mycket målande för oss just nu. Vi har dragit igång projekt skolrenovering med takbyte och väggmålning på en sida. Vi har en gammal skola på gården som är 16x10 meter och många spröjsade fönster. Taket är klart och väggen är snart grundmålad så vi börjar se slutet på den här etappen. Fortsättning blir först nästa år. På bilden syns vår gård med bostadshuset närmast sjön och skolan med den sida som vi håller på att måla upp mot vägen. Sedan denna bild togs är bostadshuset också målat (bilden är alltså inte tagen i år). Jag återkommer med nya bilder på resultatet när vi kommit lite längre.


Sportlov i Östersund

Hela familjen har vecka 10 varit på sportlov i Östersund. Förmiddagarna bjöd på härlilg skidåkning för både Miranda och resten av familjen. Tyvärr hade vi ingen sol men med temperatur runt nollan så det var helt okej att njuta av matsäcken utomhus efter ett gott arbete i skidspåren. Vilket eldorado Östersund är om man gillar skidor på längden med ett mycket omfattande spårsystem och bra preparerade spår.

På eftermiddagarna passade pojkarna och Tony på att besöka Storsjöbadet som låg alldeles intill campingen medan jag och Miranda ägnade oss åt lydnadsträning tillsammans med Ingrid och hennes trevliga hundar. Träningen gick verkligen bra för samtliga hundar. Själv är jag särskilt nöjd med att platsliggningen börjar se riktigt lovande ut. Det var inspirerande att träna med Ingrid. Alla hennes hundar har en riktigt bra lydnad och det är lärorikt att se olika metoder och få tips som man kan använda i sin egen träning. Imponerande att träna tre olika individer som Ingrid gör - tänk bara att hålla isär namnen. Jag lyckades ta några bilder också som blev lite si och så men här kommer de i alla fall.

Mamma Salsa i apportering.


Systerdotter Toka i snygg utgångsposition.



Syster Hilda i krypet. 


Avslutningsvis Miranda i vänstervarv - så vi gjorde faktiskt lite nytta också!!!


Tack för den här gången Ingrid - ser framemot fler träningstillfällen tillsammans.

Vinterträning

Nu när snön och advent kommit så kan man ju tro att träningen ligger i någon slags dvala men vi har faktiskt varit riktigt duktiga på sista tiden. Det känns otroligt skoj att vi i höst fått igång en träningsgrupp som tränar minst en gång i veckan. Hittills har vi varit ute på fotbollsplaner med belysning men från och med nu så har vi tillgång till ett ridhus bara några kilometer ifrån där jag bor så det känns lyxigt.

Jag och Miranda tränar framför allt platsliggning, framåtsändande och fritt följ. Det går bara bra. Vi ska ta itu med krypet på allvar också men det kommer vi att börja med inne på en lämplig matta. Tror att jag ska nyttja en targetstick som jag fått tips om.



KORAD

Nu har Miranda fått sin första titel: KORAD. Förra helgen var vi på utställning på Dannero travbana och gjorde exteriörbeskrivningen så ihop med det tidigare godkända mentaltestet så kan vi nu skriva Korad Ullhedens Miranda.


Från Dannero mulitarena.

Utställning var väl sådär tyckte Miranda.
Däremot att leta tennisboll under en lastpall - det är skoj!









Bilderna är från Ullägret där Nina var alert med kameran.

Spårbilder från Ullägret

Spårupptag


Lite hjälp för att forcera fårstängslet.


Medhjälpare är bra.


Full fart i spåret igen.


Belöning - kattmat med sked - inte bara till Umeåhundar!


Över stock och sten.


Mera!!!


Belöning med slutapporten - duktig hund!


Tack Nina för bilderna!

Ullägret 2008

Så har vi varit på läger på Väddö och träffat kullsyskon och andra trevliga tervar och mallar. Jag och Miranda hade anmält oss till spårgruppen för instruktör Helen Petersson. Helen hade ett upplägg som var mycket välorganiserat så vi hann med en hel del under dessa dagar. Jag lärde mig massor av hennes sätt att träna och läsa av hundarna. Hon var mycket duktig på att hitta lösningar på olika problem. Det var också intressant att höra om hennes arbete då hon jobbar som yrkesdressör åt Försvarmakten med att utbilda hundar som minhundar och bombhundar. Jag hoppas att jag får fler tillfällen att gå kurs med Helen.

Hur gick det då för mig och Miranda? Jag tog upp de områden där jag har mina problem och framför allt fick jag hjälp med att bli säkrare och tryggare när jag tränar hund. Vi provocerade Miranda med andra hundar på planen när jag tränade och belönade med boll/kampleksak. Jag fick tillfällen att korrigera och sedan förstärka när hon tog kontakt med mig istället. Detta är något som vi ska öva mer på. 

Jag fick också mer inspiration vad gäller spårarbete något som jag saknat lite. Miranda blev  mycket mer motiverade när vi ökade svårighetsgraden på spåret och det var roligt att se.

Sista dagen fick Helen göra en liten utvärdering av Miranda eftersom jag gärna ville få hennes syn på Mirandas styrkor respektive svagheter. Miranda är en hund med framför allt stor jaktlust även om det också finns en viss social kamplust. Kampen kan vi använda som en variation med det är jakten som är hennes favoritlek. Hon visade också ett stort föremålsintresse, självständighet och uthållighet. Man kan väl säga att jag har en hund som är ett ämne för att bli en bra tävlingshund så nu är det dags att börja förvalta det också. Att hon ibland kan vara väldigt splittrad på saker runt omkring och hennes oförmåga att koppla av kan jag styra upp genom att vara lugn och bestämd. Hon är ju egenligen inte alls någon hård hund så den biten hänger på att jag ändrar attityd.

Jag har några bilder från lägret:

Helen ger råd om vad jag ska tänka på med Miranda.



Vår grupps yngsta deltagare har hittat spårslutet.



Nina med sin Ullhedens Pilo, vars bil vi fick hyra in oss i. Tack för trevligt sällskap!



Rapptassens Arco.



Annelie med Ullhedens Pheija. I bakgrunden Rapptassens Akiro.

Det är verkligen kul med läger - men nu lär det dröja ett tag tills nästa gång....

Hundar och flugor

Det har hänt lite sedan sist jag bloggade. Vi har tränat en helg i Resele med Anders, Susanne och Kerstin från Umeå och Ulla från Östersund. Det blev både spår, uppletande, lydnad med många platsliggningar under denna kanonhelg där jag fick massor av inspiration och en del tecken på att vi är på rätt väg.

I söndags tävlade vi lägre spår i Nordmaling. Det var inte vår dag. Miranda var lite tröttare än vanligt och vi fick med oss för få pinnar från spåret, ingen budföring och en nolla på krypet. Det räckte i alla fall till godkänt och vi hoppas på bättre lycka i Njurunda nu på söndag då det är dags igen.

Idag satt mina två pojkar, 4 och 8 år, och resonerade över hundars livslängd. Båda var helt eniga om att det var ju så synd att vår förra hund Tessie hade dött. De önskade att hundar kunde leva lika länge som vi människor då skulle man kunde leva med sin hund ända tills dess man själv skulle dö - då kommer kommenteraren: Men vilken tur att inte hundar är som flugor då skulle de ju dö varje vinter. 


Rapport i Myckelgensjö

Vi har under den gångna veckan varit med om något helt fantastiskt. Jag har nu smält det några dagar och kan sammanfatta det hela:

Ny gren
Vi har provat på rapport på allvar för första gången och jag trodde det skulle vara roligt men det överträffade alla förväntingar. Det visade sig också passa bra för Miranda så nu satsar vi på både spår och rapport framöver.

Social gemenskap
Vi fick ett fantastisk bra bemötande av de duktiga ekipage som redan tränat i många år. Tusen tack till alla som var med under veckan. Givande träning och supertrevligt. Extra roligt att barnen också fann en kompis i husvagnen intill. Samuel, Oskar och Edvin hittade varandra direkt. Snart hänger Gustav också på..... 

Nu ska vi ut och spåra ikväll men det kommer att bli en hel del rapportträning framöver också - för vi har hela familjen fastnat för detta.

Flera av ekipagen åkte vidare till Åsele och tävlade i helgen och vi gratulerar er alla till fina prestationer!

Bilder från lydnadsplan i Remmarbäcken

Samuel, Oskar och Edvin tränar stegen.


Edvin klappar om Berra - kung på lydnadsplan!

RSS 2.0