Ullhedens Miranda

Så har vi varit på läger på Väddö och träffat kullsyskon och andra trevliga tervar och mallar. Jag och Miranda hade anmält oss till spårgruppen för instruktör Helen Petersson. Helen hade ett upplägg som var mycket välorganiserat så vi hann med en hel del under dessa dagar. Jag lärde mig massor av hennes sätt att träna och läsa av hundarna. Hon var mycket duktig på att hitta lösningar på olika problem. Det var också intressant att höra om hennes arbete då hon jobbar som yrkesdressör åt Försvarmakten med att utbilda hundar som minhundar och bombhundar. Jag hoppas att jag får fler tillfällen att gå kurs med Helen.

Hur gick det då för mig och Miranda? Jag tog upp de områden där jag har mina problem och framför allt fick jag hjälp med att bli säkrare och tryggare när jag tränar hund. Vi provocerade Miranda med andra hundar på planen när jag tränade och belönade med boll/kampleksak. Jag fick tillfällen att korrigera och sedan förstärka när hon tog kontakt med mig istället. Detta är något som vi ska öva mer på. 

Jag fick också mer inspiration vad gäller spårarbete något som jag saknat lite. Miranda blev  mycket mer motiverade när vi ökade svårighetsgraden på spåret och det var roligt att se.

Sista dagen fick Helen göra en liten utvärdering av Miranda eftersom jag gärna ville få hennes syn på Mirandas styrkor respektive svagheter. Miranda är en hund med framför allt stor jaktlust även om det också finns en viss social kamplust. Kampen kan vi använda som en variation med det är jakten som är hennes favoritlek. Hon visade också ett stort föremålsintresse, självständighet och uthållighet. Man kan väl säga att jag har en hund som är ett ämne för att bli en bra tävlingshund så nu är det dags att börja förvalta det också. Att hon ibland kan vara väldigt splittrad på saker runt omkring och hennes oförmåga att koppla av kan jag styra upp genom att vara lugn och bestämd. Hon är ju egenligen inte alls någon hård hund så den biten hänger på att jag ändrar attityd.

Jag har några bilder från lägret:

Helen ger råd om vad jag ska tänka på med Miranda.



Vår grupps yngsta deltagare har hittat spårslutet.



Nina med sin Ullhedens Pilo, vars bil vi fick hyra in oss i. Tack för trevligt sällskap!



Rapptassens Arco.



Annelie med Ullhedens Pheija. I bakgrunden Rapptassens Akiro.

Det är verkligen kul med läger - men nu lär det dröja ett tag tills nästa gång....